Det här med plast kan var ett laddat ämne i miljökretsar och många röster ifrågasätter användandet av plast då de anser att det är hormonstörande och att det inte går att återvinna en plastprodukt till något bra (den blir alltid downcyklad). Oavsett vad vi tycker om den så tror jag att de flesta av oss köper förpackningar som har plast runt sig och därför tänkte jag att det kunde vara intressant att veta hur återvinningsprocessen går till. Kanske kan det få dig att återvinna plast i en högre utsträckning?

Att tillverka 1 kilo plast av olja kräver 2 kilo olja. 1 kg blir till plast och 1 kg går åt i tillverkningsprocessen. Bränns sedan plasten får man tillbaka motsvarande 1 kg olja. Men görs plast av återvunnen plast kräver tillverkningsprocessen mindre energi och man får tillbaka motsvarande 1,7 kilo olja, jämfört med bara 1 kilo vid förbränning. 1 kilo återvunnen plast ger upp till 2 kilo mindre koldioxidutsläpp. Jag har tidigare läst att det bara går att återvinna plast någon enstaka gång men vissa plastsorter går att använda upp till 6-7 gånger. Med andra ord lika många gånger som papper.

Fyra procent av världens oljekonsumtion går till plasttillverkning och av det går en stor del till förpackningar, i Europa hela 40 procent. Hälften av alla varor i Europa förpackas i plast och mycket tyder på fortsatt ökning.

Målet i Sverige är att 30 procent av alla plastförpackningar ska återvinnas till ny plast.  Av de totalt 188 230 ton plastförpackningar som 2014 tillfördes på marknaden av de företag som är anslutna till FTI (förpacknings- och tidningsinsamlingen), återvanns 72 273 ton. Då varje svensk lämnade in 5,59 kilo det året läggs det fortfarande många plastförpackningar i soppåsen som skulle kunna återvinnas.

När en plastförpackning lagts och hämtats från en återvinningsbehållare körs den till en av cirka 40 mellanstationer i landet för en första grovsortering. I mellanstationen komprimeras och balas materialet för att sedan köras till en plaståtervinningsanläggning. Cirka 2/3 går i dag till Swerec:s anläggning i Bredaryd och resten främst till Tyskland. Framme vid återvinningsanläggningen öppnas balarna och materialet matas ut på ett transportband för en sista manuell gallring. Transportbandet för sedan förpackningarna till en maskin där mjuka förpackningar som påsar och plastfilm kan blåsas eller sugas bort tack vare att de är lättare än hårda förpackningar.

De mjuka plastförpackningarna går vidare till en maskin som avläser färg och skiljer färgade från ofärgade. Detta görs eftersom ofärgad ”ren” plast har ett högre värde än färgad. Sen smälts de till korn, så kallad granulat. Därmed har förpackningarna omvandlats till plastråvara klar för tillverkning av nya mjukplastprodukter, exempelvis sopsäckar, bärkassar och kabelskydd.

De hårda plastförpackningarna, som till skillnad mot de mjuka ofta är gjorda av olika plastsorter, går till en maskin där de sorteras med hjälp av infrarött ljus som känner av vilken plastsort varje förpackning är gjord av. Avläsaren kommunicerar med en mekanisk avskiljare som slussar varje förpackning till olika banor beroende på sort. Respektive sort förs vidare och mals, tvättas, torkas och smälts till granulat. Den går sedan till tillverkare av exempelvis delar till fordonsindustrin, byggindustrin, möbler, blomkrukor och mycket annat. Mycket rena plaster av hög kvalitet kan bli ofärgade dunkar, medan mer blandad kvalitet och kulör kan bli pallklossar och liknande.

Plaståtervinning är en växande näring i Sverige vilket ger fler investeringar och näringen utvecklas. Det har också blivit enklare för hushållen att källsortera. Förr skulle vi skilja på hårda och mjuka förpackningar. Men 2008 introducerades en ny teknik för maskinell separering av plastförpackningar, som tillät att hushållen lade alla plastförpackningar i samma behållare. Källsorteringen av plastförpackningar ökar, men fortfarande hamnar mycket i hushållsavfallet. För att ändra på det kommer fler och bättre återvinningsstationer, fastighetsnära insamling och attitydpåverkan. Återvinner du plast? Om inte, vad skulle krävas för att du skulle göra det?

Källa: Förpacknings- och tidningsinsamlingen